|
4E1402, Marindesign och
4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07 Version 1.0 |
Segel med hydrodynamisk momenthävning
Här behandlas konceptet att upphäva det krängande momentet med hydrodynamiska krafter som uppstår vid användande av segel/vinge. Detta koncept bygger på enbart bärplan.
Kraftjämvikter i tre plan ställs upp och analyseras för att skapa en bild av konceptets komplexitet samt för- och nackdelar.
Vy sedd från aktern
FK är den krängande kraften vilken ger upphov till avdrift och krängning. Detta motverkas av FD som förhindrar avdrift samt av FLS och FLM som motverkar krängning. FLM lyfter även farkosten ur vattnet dvs. balanserar FLS och mg. Jämvikt råder enligt (1.1) och figur 1.

Figur 1. Tvärskepps
reaktionskrafter.
Vy sedd ovanifrån
FF är den framdrivande kraften vilken skall balanseras mot farkostens framdrivningsmotstånd som består av komponenterna FBM och FBS vilka genereras av de båda kropparnas bärplan. FBM består även av motståndet som uppkommer av FD. Jämvikt råder enligt (1.2) och figur 2.

Figur 2. Reaktionskrafter i horisontalplanet.
Vy sedd från sidan
Denna vy är inte av intresse för ytlig utvärdering av konceptet. De aktuella krafterna presenteras i figur 3.

Figur 3. Reaktionskrafter
i långskeppssnittet.
Beräkningsexempel
Krafterna från segel/vinge är tagna från ”Optimal kurs” av
Fredrik och Joel version 1.1 (1.3). Alla hydrofoiler
har beräknats ha ett glidtal på 10. Beräkning av krafter och motstånd följer
nedan.
Detta motstånd är större än den framdrivande kraften. Motståndet kan dock minskas genom att ge utriggaren en längre hävarm. Glidtalet är även grovt skattat i underkant vilket ger större förluster en nödvändigt.
För och nackdelar med
utriggare på lä- eller vindsidan.
|
Vindsidan |
Läsidan |
|
+ Dragstag och maststag i ett |
+ Bärplan kan aldrig lämna vattnet |
|
- Bärplanet kan lämna vattnet vid för stor krängning vilket leder till krasch. |
- Kräver kraftigare infästning, ty inga rena dragkrafter existerar. |