4E1402, Marindesign och
4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07
Version 1.0 |
Kite + segel
Två varianter av lösning med kite och segel behandlas här.
Koncept 1
Se figur 1 nedan.
Kiten är infäst så att angreppspunkten för dess dragkraft på
centerbordet befinner sig nedanför angreppspunkten för resultanten av
reaktionskrafterna från vattnet. Då ger kiten ett moment som vill kränga båten
åt babord. För att kompensera för detta moment och för att ge ytterligare
dragkraft har båten även en mast med segel alternativt en fast vinge, som
alltså ger ett motverkande moment åt styrbord.
”Pontonerna” på sidorna är avsedda att kompensera för jämviktsstörningar i framförallt accelerationsfasen, då krafterna från kite och segel kan vara ojämna.
Figur 1. Vy akterifrån.
Fs = sidkraft från segel
Fk = dragkraft från kite
Fv = reaktionskraft på centerbord från vattnet
Kiten antas dra med en kraft, Fk, i en vinkel från horisontalplanet
och en vinkel
från ett plan tvärs
båtens längsriktning, se figur 2 och 3 nedan.
FL
Fk
Figur 2. Sidvy
4E1402, Marindesign och 4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07
Version 1.0 |
Figur 3. Vy från ovan
Sidkrafterna från kite respektive segel måste ge lika stora men motriktade moment om båten skall gå genom vattnet utan att kränga.
Ur figur 1 erhålls då följande styrande ekvation (moment kring centerbordets mittpunkt):
(1)
Ex. 1.
Antag att x = 4y och att
x = 1200 mm
y = 300 mm
Fs = 550 N (enl. exempel från ”Optimal kurs” av Fredrik och Joel)
för jämvikt. (2)
OBS! Bärplan som
genererar negativ lyftkraft krävs – annars flyger båten!
Ex. 2.
X, y, och
som i exempel 1
FL = 100 N (max kraft utan att båten lättar från vattnet)
4E1402, Marindesign och 4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07
Version 1.0 |
Dragkraft från segel och kite summeras för att erhålla den totala dragkraften. Styrande ekvation:
(3)
Enligt ex. 1 ovan (bärplan
krävs):
Dragkraft från segel = 245 N enl. exempel från ”Optimal kurs” av Fredrik och Joel.
Enligt ex. 2 ovan:
Antaganden:
Båtens skrov är i princip en plan platta med måtten 3 x 0,5 m.
mg = 100N.
Båten har
en ”anfallsvinkel” i längsled, .
en våta
arean, , utgör 70% av totala arean.
Inducerat
motstånd, (4)
Friktion, (5)
Totalt
skrovmotstånd, (6)
Reynolds
tal, (7)
där L = våt längd och är vattnets
viskositet.
Fiktionsmotståndskoefficienten, (8)
???????????
4E1402, Marindesign och 4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07
Version 1.0 |
Koncept 2
Se figur 4.
Denna lösning med lutande segel ger en nedåtriktad kraftkomposant som motverkar kitens lyftkraft. Dessutom är centerbordet utformat som en vinge, vilket ger en kraft som också den har en nedåtriktad kraftkomposant. På så vis kan dragkraften från kiten ökas utan att båten lyfter från vattnet med ett planande skrov utan bärplan. Båtens egentyngd har inte beaktats i jämviktsberäkningarna.
Figur 4. Vy akterifrån.
Sidkrafterna från kite, centerbord och segel måste tillsammans ge ett nollmoment om båten skall gå genom vattnet utan att kränga.
Ur figur 4 erhålls då följande styrande ekvation (moment kring centerbordets mittpunkt):
(samma
uttryck som för koncept 1 ovan) (4)
Vertikal kraftjämvikt måste råda. Antag för enkelhets skull
att mastens, centerbordets och kite-linans vinklar alla är samma ( i figuren), och att
. Detta ger ekvationen
(5)
4E1402, Marindesign och 4E1132, Lättviktsdesign |
04-10-07
Version 1.0 |
(4) och (5) ger tillsammans
(6)
(7)
Ex. 1
Antag att y = 300 mm som i koncept 1 ovan, men att x nu är något kortare, säg x = 1000 mm.
Vidare antas liksom i exempel 1 för koncept 1:
Fs = 550 N (enl. exempel från ”Optimal kurs” av Fredrik och Joel)